Seriöst, jag har alltid sett mig som en självständig ung dam som klarat mig själv länge och som inte blir en saknande patetisk fru så fort mannen åker iväg. Intressant att det är just det jag förvandlades till nu när Mattias är i Italien med jobbet. Hela gårdagen gick åt till att längta hem så jag kunde få laga mat, köpa ostbågar (som för övrigt inte alls smakade som de brukar, stor besvikelse) och sen ligga på soffan hela kvällen. Allt gick bra fram till På spåret som är fruktansvärt tråkigt att titta på själv vilket gjorde att jag helt sonika somnade. Till och med mormor måste förstått att jag kände mig ensam för hon ringde och pratade bort några minuter...Vaknade till vid 1-tiden, miserabel och trött och tyckte det var fruktansvärt att somna ensam. Idag vaknade jag, gick upp och gjorde frulle, skulle stuckit och simmat på Kockums men planerna ändrades och nu väntar jag in Ia som ska komma och låna bilen. Har inte gjort nåt vettigt sen jag vaknade mer än att läsa tidningen. Ska iväg och kolla på Stina när hon spelar volleyboll men inte förrän vid typ 3-tiden så VAD GÖRA NU? Blir komplett galen på mig själv att jag bara såsar omkring här och saknar Mattias. Ska ta mig till stan och köpa nya leggings och en ny hårblås (den gamla började brinna i förrgår) och borde vara nöjd med att ha tid att gå på stan och bara ha två "lätta" saker att hitta men känner bara att jag är bedrövad. Ska försöka få till lite simning i morrn i stället och gå in till stan, för det är väl bra att få motion när man känner sig så här.
Men- kvällen ser ljus ut- middag och bio med Ia och Stina så gott folk- låt det bli kväll nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar